Fredagen den 25 november 2022 Kl.19:00

Visans terminavslut avhölls med ”traditions-stuk” på Golfrestaurangen i
Hässleholm, där det utlovades både Kalkon och smarriga tillbehör. Pepparkakor
till kaffet – jojomen! Och inte minst sedvanligt glatt umgänge.

Men först, kanske en aning tveksamt inlägg, då jag känner att min stämma må
bli hörd – kosta vad det vill. Jag vill på inga villkor bli betraktad som typ
”knorrhane”, men då min bordsplacering avgjorde mitt sena turnummer, hade
jag råkat hamna i lite bakvatten, när jag i min vandring fram till uppläggnigen
med varmrätten fann att trancheringen kanske hade gått snett eller en
blindgångare hade detonerat och omintetgjort den traditionella. Smaken var
det inget att anmärka på den var delikat. Jag svalde förtreten och övergick
snabbt att ”frosstänka” på de läckra och rikhaltiga tillbehören, som jag riskfritt
bestämde mig för att satsa på. Jag hade dessutom mer utlovning att se fram
emot. – Solweighs pepparkakor, som inte var av denna värld, som inte bara
stod för tillverkningen av dessa utan tillika ”Eblakagan” med smarrig vaniljsås.

Nu till det som vi egentligen har kommit hit för!

Om jag skriver Anders Paulsson (Dönaberga) så vet alla vem jag menar och inte
minst Dönabergaren själv vill jag hoppas. Det var det många år sedan jag
träffade och talade med Anders senast. Det var på ”Dönabergarnas tid” och
detta gäng har vi haft nöjet att glädjas åt många gånger på Visans. Den här
gången är han i ensamt Majestät och kan styra och ställa som han vill, vilket
han också gjort och därmed bäddade för oss alla på ett proffsigt och
medryckande sätt, dessutom hade han ett finstämt och välklingande
gitarrkomp.
För egen del känner jag för att lägger ryggen tillbaka och kopplar av allt vad jag
förmår i de, tyvärr obekväma stolarna. Jag är försjunken i mina drömmar under
hans väl utvalda repertoar fördelat på två sjok, det första på c:a 3 kvart
kommer här:

Som stjärnor små. En låt av herrarna Taube
Som kärleken mellan dej och mej av Peter LeMark tror jag?
Skärgårdsbrevet av Olle Adolfsson
Kontaktannons – svar till: ”Karlsson evig vår” och Trubbel av Olle Adolphson
igen.
Tango i Nissa / Fritiof och Carmencita
Till slut – Sången om Syrsor av Zarah Leander.

Sen ble de kaffepaus och således dags för Solweigs nybakta pipparkagor som
ingen får missa. Jag vet nämligen vad jag snackar om, för när alla andra var
upptagna av annan social verksamhet, var jag ensam vid bordet med kaffets
tillbehör – det lovliga byttet alltså. En dykning i den välfyllda runda burken och
– ”raiden” var över, Jag hade nått mitt mål – ensam me pipparkagorna.

Så går de när ”nallare” e lössläppta!

Dags för andra sjoket:
Vals i Timmerkojan av Dan Andersson
Jag väntar vid min mila (Låt som Hootenanny Singers sjöng en gång i tiden)
Får jag lämna några blommor av Nils Ferlin
Alla är barn och de tillhör det gåtfulla folket av Beppe Wolgers
Staffan Perceys Vindarna vaknar och vänder sig om
Smedens triangeldrama med den ihop fällbara sängen. (Detta är en pärla – min
bedömning).
Så skimrande var aldrig havet. Sven-Bertil Taube
Så länge skutan kan gå (med)Evert Taube

Vinlotteriet avrundade kvällen lugnt och fridfullt men med en
hektisk diskussion mellan undertecknad och Jan Rose´n om vem
som hade gått hem med detta åtråvärda ”Event” flest gånger?
Vid en avskild vrå i festlokalen avgjordes tvisten, men diskussionens
vågor kom åter i rullning mellan dessa två oförlikneliga
besservissrar. Men livet ser ändå ut att gå vidare!

En viktig detalj som Ingrid och jag blivit bortskämda med sedan
länge är att två av våra bästa vänner i Föreningen – Ulla-Britt och
Nils-Joel som aldrig tvekar att ta körningen via Centralstationen i
Hässleholm till den lite avlägsna festlokalen som nyss beskrivits. Vi
kommer med på köpet då den väsentligaste färdtagaren Maj Ahle
alltid åtnjutet denna ynnest som hon uppskattar obeskrivligt. Ja vi
också så klart!

Tack alla för en genomtrevlig sammankomst! Se till att få en god tur
med era liv – Vi ses in på 2023 !!!

Sven med Ingrid